Trygghet i Svenljunga
I Svenljunga anmäldes 118,8 brott per 1 000 invånare år 2024. Riksgenomsnittet är 99,4 brott per 1 000 invånare.
Historik: Anmälda brott per 1 000 invånare
Svenljunga jämfört med rikssnittet
Grannkommuner i Västra Götalands
| Kommun | Värde |
|---|---|
| Öckerö | 56.847545200000006 |
| Karlsborg | 66.4957995 |
| Tjörn | 68.6676609 |
| Lysekil | 70.8276407 |
| Dals-Ed | 72.7312201 |
| Lerum | 73.4220794 |
| Götene | 74.4392593 |
| Tranemo | 75.34420130000001 |
| Grästorp | 76.6876687 |
| Ale | 77.8794204 |
| Vårgårda | 78.0022446 |
| Orust | 78.1005732 |
Se fler kommuner
Trygghet och brottslighet i Svenljunga
Trygghet är ett centralt begrepp för livskvalitet och ett av de viktigaste kriterierna för att välja var man vill bosätta sig. I Svenljunga uppgick antalet anmälda brott till 118,8 per 1 000 invånare år 2024. Riksgenomsnittet uppgick till 99,4 brott per 1 000 invånare, vilket innebär att Svenljunga ligger över det nationella genomsnittet.
Brottsförebyggande arbete bedrivs i Sverige på nationell, regional och lokal nivå. På kommunal nivå samverkar ofta polis, skola, socialtjänst och frivilligorganisationer för att förebygga brott och öka tryggheten. Insatser som riktar sig mot unga i riskzon, stöd till brottsoffer och förbättring av den fysiska miljön är vanliga verktyg i det brottsförebyggande arbetet.
Kommuner som lyckas kombinera låg brottslighet med ett rikt kultur- och fritidsliv skapar de bästa förutsättningarna för ett tryggt och attraktivt samhälle. Brottsutvecklingen i en kommun påverkas av en rad faktorer, däribland demografiska förändringar, ekonomiska konjunkturer och polisens lokala prioriteringar. En positiv trend i brottsstatistiken bidrar till att stärka kommunens attraktionskraft.
Brottsligheten ökade med 13,3 brott per 1 000 invånare sedan 2023. En positiv trend i brottsutvecklingen är ett tecken på att kommunens insatser ger effekt och att invånarna kan känna sig alltmer trygga. För den som funderar på att flytta till Svenljunga ger brottsstatistiken en viktig pusselbit i bedömningen av livsmiljön. Kombinerat med andra faktorer -- som skolresultat, arbetsmarknadslage och tillgång till natur -- ger trygghetsstatistiken en nyanserad bild.