Trygghet i Härryda
I Härryda anmäldes 97,6 brott per 1 000 invånare år 2024. Riksgenomsnittet är 99,4 brott per 1 000 invånare.
Historik: Anmälda brott per 1 000 invånare
Härryda jämfört med rikssnittet
Grannkommuner i Västra Götalands
| Kommun | Värde |
|---|---|
| Öckerö | 56.847545200000006 |
| Karlsborg | 66.4957995 |
| Tjörn | 68.6676609 |
| Lysekil | 70.8276407 |
| Dals-Ed | 72.7312201 |
| Lerum | 73.4220794 |
| Götene | 74.4392593 |
| Tranemo | 75.34420130000001 |
| Grästorp | 76.6876687 |
| Ale | 77.8794204 |
| Vårgårda | 78.0022446 |
| Orust | 78.1005732 |
Se fler kommuner
Trygghet och brottslighet i Härryda
Härryda är en relativt trygg kommun med 97,6 anmälda brott per 1 000 invånare år 2024, under riksgenomsnittet. En låg brottsnivå är ett viktigt kriterium för familjer som söker en trygg bostadsort. Det är viktigt att notera att anmälningsbenägenheten varierar och att statistiken speglar anmälda, inte faktiskt begångna, brott. Kommunen har 40 011 invånare, vilket ger en kontext för brottsnivån.
Jämfört med riksgenomsnittet på 99,4 brott per 1 000 invånare befinner sig Härryda under snittnivån. Lokala faktorer som befolkningstäthet, ungdomsarbetslöshet och socioekonomisk segregation påverkar brottsnivåerna i en kommun. Statistiken över anmälda brott ger en bild av situationen men måste alltid tolkas i sitt sammanhang.
Kommuner som lyckas kombinera låg brottslighet med ett rikt kultur- och fritidsliv skapar de bästa förutsättningarna för ett tryggt och attraktivt samhälle. Brottsutvecklingen i en kommun påverkas av en rad faktorer, däribland demografiska förändringar, ekonomiska konjunkturer och polisens lokala prioriteringar. En positiv trend i brottsstatistiken bidrar till att stärka kommunens attraktionskraft.
Brottsligheten minskade med 0,1 brott per 1 000 invånare sedan 2023. En positiv trend i brottsutvecklingen är ett tecken på att kommunens insatser ger effekt och att invånarna kan känna sig alltmer trygga. För den som funderar på att flytta till Härryda ger brottsstatistiken en viktig pusselbit i bedömningen av livsmiljön. Kombinerat med andra faktorer -- som skolresultat, arbetsmarknadslage och tillgång till natur -- ger trygghetsstatistiken en nyanserad bild.