Trygghet i Skara
I Skara anmäldes 114,0 brott per 1 000 invånare år 2024. Riksgenomsnittet är 99,4 brott per 1 000 invånare.
Historik: Anmälda brott per 1 000 invånare
Skara jämfört med rikssnittet
Grannkommuner i Västra Götalands
| Kommun | Värde |
|---|---|
| Öckerö | 56.847545200000006 |
| Karlsborg | 66.4957995 |
| Tjörn | 68.6676609 |
| Lysekil | 70.8276407 |
| Dals-Ed | 72.7312201 |
| Lerum | 73.4220794 |
| Götene | 74.4392593 |
| Tranemo | 75.34420130000001 |
| Grästorp | 76.6876687 |
| Ale | 77.8794204 |
| Vårgårda | 78.0022446 |
| Orust | 78.1005732 |
Se fler kommuner
Trygghet och brottslighet i Skara
Trygghet är ett centralt begrepp för livskvalitet och ett av de viktigaste kriterierna för att välja var man vill bosätta sig. I Skara uppgick antalet anmälda brott till 114,0 per 1 000 invånare år 2024. Riksgenomsnittet uppgick till 99,4 brott per 1 000 invånare, vilket innebär att Skara ligger över det nationella genomsnittet.
Med en brottsnivå över riksgenomsnittet står Skara inför utmaningar på trygghetsområdet. Högre brottslighet kan bero på faktorer som befolkningstäthet, socioekonomisk sammansättning och geografiskt läge. Kommuner som aktivt investerar i förebyggande insatser och samverkan med polisen ser ofta förbättringar över tid. Det är viktigt att bedöma brottsstatistiken i kombination med upplevd trygghet bland invånarna.
Kommuner som lyckas kombinera låg brottslighet med ett rikt kultur- och fritidsliv skapar de bästa förutsättningarna för ett tryggt och attraktivt samhälle. Brottsutvecklingen i en kommun påverkas av en rad faktorer, däribland demografiska förändringar, ekonomiska konjunkturer och polisens lokala prioriteringar. En positiv trend i brottsstatistiken bidrar till att stärka kommunens attraktionskraft.
Brottsligheten ökade med 2,9 brott per 1 000 invånare sedan 2023. En positiv trend i brottsutvecklingen är ett tecken på att kommunens insatser ger effekt och att invånarna kan känna sig alltmer trygga. För den som funderar på att flytta till Skara ger brottsstatistiken en viktig pusselbit i bedömningen av livsmiljön. Kombinerat med andra faktorer -- som skolresultat, arbetsmarknadslage och tillgång till natur -- ger trygghetsstatistiken en nyanserad bild.