Oberoende kommunfakta för Sveriges 290 kommuner Källa: Kolada, SCB & MSB
Skola 2025

Skola i Timrå

Genomsnittligt meritvärde för avgångselever i åk 9 i Timrå är 207,0 poäng år 2025. Riksgenomsnittet är 218,3 poäng.

207,0 p.
Meritvärde åk 9
10,7 elever/lärare
Elever per lärare

Historik: Meritvärde åk 9

206,00
221,00
221,00
219,00
221,00
220,00
215,00
215,00
219,00
207,00
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025

Timrå jämfört med rikssnittet

Timrå
207,0 p.
UNDER RIKSSNITT
Riksgenomsnitt
218,3 p.
Medelvärde 290 kommuner
Lägst i Sverige
179,0 p.
Essunga
Högst i Sverige
281,0 p.
Danderyd

Grannkommuner i Västernorrlands

Kommun Värde
Sundsvall 219
Örnsköldsvik 217
Härnösand 210
Timrå 207
Sollefteå 206
Kramfors 199
Ånge 191

Skolresultat i Timrå

Meritvärdet minskade med 12,0 meritpoäng sedan 2024. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångselever i åk 9 i Timrå uppgick till 207,0 poäng år 2025. Meritvärdet är summan av betygspoäng i upp till 17 ämnen i grundskolans sista år och kan maximalt uppgå till 340 poäng. Historiska data ger en bild av skolsystemets stabilitet och kommunens förmåga att säkra höga och jämna resultat över tid.

Lärartätheten i Timrå är 10,7 elever per lärare, ett nyckeltal som speglar hur väl kommunen bemannar sina skolor. En god lärartäthet möjliggör mer individualiserad undervisning, vilket är avgörande för att stödja elever som riskerar att halka efter. Regional kontext spelar stor roll: kommuner inom samma län delar ofta liknande socioekonomiska förutsättningar.

Skolresultat i svenska kommuner påverkas av en rad faktorer, bland annat socioekonomisk sammansättning bland elever, andelen elever med utländsk bakgrund och kommunens ekonomiska resurser. För familjer som funderar på var de ska bo spelar skolresultaten en viktig roll -- ett högt meritvärde signalerar att barn har goda förutsättningar. Att välja en kommun med välpresterande skolor kan ha långsiktig påverkan på barnens utbildningsvägar och framtida möjligheter.

Meritvärdet minskade med 12,0 meritpoäng sedan 2024. Kommuner som investerar långsiktigt i utbildning skapar bättre förutsättningar för att attrahera familjer och säkra en positiv befolkningsutveckling. Skolkvaliteten i en kommun är resultatet av ett samspel mellan politiska prioriteringar och ekonomiska resurser.