Oberoende kommunfakta för Sveriges 290 kommuner Källa: Kolada, SCB & MSB
Skola 2025

Skola i Klippan

Genomsnittligt meritvärde för avgångselever i åk 9 i Klippan är 221,0 poäng år 2025. Riksgenomsnittet är 218,3 poäng.

221,0 p.
Meritvärde åk 9
11,5 elever/lärare
Elever per lärare

Historik: Meritvärde åk 9

222,00
210,00
203,00
205,00
196,00
211,00
193,00
213,00
226,00
221,00
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025

Klippan jämfört med rikssnittet

Klippan
221,0 p.
ÖVER RIKSSNITT
Riksgenomsnitt
218,3 p.
Medelvärde 290 kommuner
Lägst i Sverige
179,0 p.
Essunga
Högst i Sverige
281,0 p.
Danderyd

Skolresultat i Klippan

Klippan utmärker sig med ett meritvärde på 221,0 poäng, över riksgenomsnittet. Starka skolresultat signalerar att kommunen prioriterar utbildning och att eleverna får goda förutsättningar. Det är ett viktigt kriterium för barnfamiljer som överväger att bosätta sig i kommunen. I kommunens förskolor är 75,63 procent av barnen 1-5 år inskrivna, vilket ger en bild av den tidiga utbildningens omfattning.

Lärartätheten i Klippan är 11,5 elever per lärare, ett nyckeltal som speglar hur väl kommunen bemannar sina skolor. En god lärartäthet möjliggör mer individualiserad undervisning, vilket är avgörande för att stödja elever som riskerar att halka efter. Regional kontext spelar stor roll: kommuner inom samma län delar ofta liknande socioekonomiska förutsättningar.

I Klippan är kvoten 11,5 elever per lärare. En lägre siffra innebär att varje lärare ansvarar för färre elever, vilket skapar förutsättningar för mer personlig undervisning. Hög lärartäthet är särskilt viktigt i skolor med elever i behov av särskilt stöd. Skolkvaliteten är resultatet av ett samspel mellan politiska prioriteringar, ekonomiska resurser och rekrytering av kompetenta lärare.

Meritvärdet minskade med 5,0 meritpoäng sedan 2024. Kommuner som investerar långsiktigt i utbildning skapar bättre förutsättningar för att attrahera familjer och säkra en positiv befolkningsutveckling. Skolkvaliteten i en kommun är resultatet av ett samspel mellan politiska prioriteringar och ekonomiska resurser.