Oberoende kommunfakta för Sveriges 290 kommuner Källa: Kolada, SCB & MSB
Skola 2025

Skola i Bjuv

Genomsnittligt meritvärde för avgångselever i åk 9 i Bjuv är 202,0 poäng år 2025. Riksgenomsnittet är 218,3 poäng.

202,0 p.
Meritvärde åk 9
10,9 elever/lärare
Elever per lärare

Historik: Meritvärde åk 9

222,00
222,00
215,00
215,00
220,00
219,00
208,00
206,00
206,00
202,00
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025

Bjuv jämfört med rikssnittet

Bjuv
202,0 p.
UNDER RIKSSNITT
Riksgenomsnitt
218,3 p.
Medelvärde 290 kommuner
Lägst i Sverige
179,0 p.
Essunga
Högst i Sverige
281,0 p.
Danderyd

Skolresultat i Bjuv

Meritvärdet minskade med 4,0 meritpoäng sedan 2024. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångselever i åk 9 i Bjuv uppgick till 202,0 poäng år 2025. Meritvärdet är summan av betygspoäng i upp till 17 ämnen i grundskolans sista år och kan maximalt uppgå till 340 poäng. Historiska data ger en bild av skolsystemets stabilitet och kommunens förmåga att säkra höga och jämna resultat över tid.

Lärartätheten i Bjuv uppgår till 10,9 elever per lärare. En lägre kvot indikerar att lärarna har mer tid per elev, vilket ofta korrelerar med bättre möjligheter till individuell handledning och stöd. Forskning visar att lärartäthet är en av de faktorer som har störst betydelse för elevernas inlärning och välmående i skolan.

Skolresultat i svenska kommuner påverkas av en rad faktorer, bland annat socioekonomisk sammansättning bland elever, andelen elever med utländsk bakgrund och kommunens ekonomiska resurser. För familjer som funderar på var de ska bo spelar skolresultaten en viktig roll -- ett högt meritvärde signalerar att barn har goda förutsättningar. Att välja en kommun med välpresterande skolor kan ha långsiktig påverkan på barnens utbildningsvägar och framtida möjligheter.

Meritvärdet minskade med 4,0 meritpoäng sedan 2024. Kommuner som investerar långsiktigt i utbildning skapar bättre förutsättningar för att attrahera familjer och säkra en positiv befolkningsutveckling. Skolkvaliteten i en kommun är resultatet av ett samspel mellan politiska prioriteringar och ekonomiska resurser.