Oberoende kommunfakta för Sveriges 290 kommuner Källa: Kolada, SCB & MSB
Trygghet 2025

Trygghet i Pajala

I Pajala anmäldes 63,7 brott per 1 000 invånare år 2025. Riksgenomsnittet är 98,6 brott per 1 000 invånare.

63,7 per 1 000 inv.
Anmälda brott
4,0 per 1 000 inv.
Våldsbrott

Historik: Anmälda brott per 1 000 invånare

55,92
59,01
85,11
82,95
71,23
78,06
60,05
52,58
64,12
63,65
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025

Pajala jämfört med rikssnittet

Pajala
63,7 per 1 000 inv.
UNDER RIKSSNITT
Riksgenomsnitt
98,6 per 1 000 inv.
Medelvärde 290 kommuner
Lägst i Sverige
47,4 per 1 000 inv.
Hammarö
Högst i Sverige
191,6 per 1 000 inv.
Stockholm

Grannkommuner i Norrbottens

Kommun Värde
Pajala 63.6513015
Piteå 73.7554796
Arvidsjaur 74.78332639999999
Arjeplog 80.4797833
Kiruna 85.66074769999999
Överkalix 86.15288220000001
Övertorneå 88.4252359
Gällivare 90.8985102
Älvsbyn 91.2181666
Kalix 101.7524393
Luleå 104.9334475
Boden 105.6940694

Se fler kommuner

Trygghet och brottslighet i Pajala

Brottsligheten minskade med 0,5 brott per 1 000 invånare sedan 2024. Antalet anmälda brott i Pajala uppgick till 63,7 per 1 000 invånare år 2025. Brottsstatistiken är ett viktigt mått på en kommuns trygghetssituation och används som underlag för kommunens brottsförebyggande åtgärder. En nedåtgående trend i brottsstatistiken är ett positivt tecken på att de insatser kommunen och polisen genomför ger resultat.

Brottsförebyggande arbete i svenska kommuner bedrivs i samverkan mellan polis, socialtjänst och lokala aktörer. Kommuner som investerar i förebyggande insatser -- som fritidsverksamhet för unga, belysning på otrygga platser och stadsplanering som motverkar segregation -- ser ofta positiva effekter på trygghetsupplevelsen. Trygghet är en grundläggande förutsättning för att invånare ska trivas och att kommunen ska kunna attrahera nya invånare och företag.

Pajala har en brottsnivå under riksgenomsnittet, vilket är ett positivt tecken för kommunens trygghetsläge. Låg brottslighet attraherar både familjer och företag och bidrar till en positiv spiraleffekt där tryggheten stärker kommunens tillväxt. Kommuner som lyckas upprätthålla låga brottsnivåer har ofta väl fungerande samverkan mellan polis, skola och socialtjänst.

Brottsligheten minskade med 0,5 brott per 1 000 invånare sedan 2024. Brottsutvecklingen i en kommun påverkas av en rad faktorer, däribland demografiska förändringar, ekonomiska konjunkturer och polisens lokala prioriteringar. Kommuner med sjunkande brottsnivåer har ofta satsat på täta relationer mellan polis och lokalsamhälle samt förebyggande socialt arbete. En positiv trend i brottsstatistiken bidrar till att stärka kommunens attraktionskraft och invånarnas känsla av trygghet.