Oberoende kommunfakta för Sveriges 290 kommuner Källa: Kolada, SCB & MSB
Ekonomi 2024

Ekonomi i Kungälv

Mediannettoinkomsten i Kungälv uppgick till 349 100 kr år 2024. Riksgenomsnittet är 299 990 kr.

349 100 kr
Mediannettoinkomst
87,3 %
Sysselsättningsgrad

Historik: Mediannettoinkomst

252 900 kr
260 400 kr
268 800 kr
276 100 kr
280 400 kr
295 500 kr
309 300 kr
331 200 kr
349 100 kr
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024

Kungälv jämfört med rikssnittet

Kungälv
349 100 kr
ÖVER RIKSSNITT
Riksgenomsnitt
299 990 kr
Medelvärde 290 kommuner
Lägst i Sverige
245 400 kr
Ljusnarsberg
Högst i Sverige
484 000 kr
Danderyd

Ekonomi och inkomst i Kungälv

Mediannettoinkomsten i Kungälv uppgick till 349 100 kronor år 2024. Det är högre än riksgenomsnittet på 299 990 kronor, vilket placerar Kungälv bland de kommuner i Sverige med starkare inkomstnivåer. Mediannettoinkomsten är ett centralt ekonomiskt mått som visar vad en typisk invånare har kvar efter skatt.

Sysselsättningsgraden i Kungälv uppgår till 87,3 procent, vilket speglar andelen invånare i arbetsför ålder som har ett arbete. Arbetsmarknadens sammansättning -- vilka branscher som dominerar, hur många tjänster som kräver högskoleutbildning och möjligheterna till pendling -- är avgörande för inkomstnivåerna i en kommun. Kommuner belägna nära storstäder eller med starka lokala arbetsgivare tenderar att ha högre mediannettoinkomster.

Inkomstnivåerna i en kommun påverkar konsumtionsmönster, bostadsmarknaden och kommunens skatteintäkter. Kommuner belägna nära storstäder eller med starka lokala arbetsgivare inom kunskapsintensiva sektorer tenderar att ha högre mediannettoinkomster. Skillnaderna mellan kommuner är ofta stora och beror på faktorer som geografiskt läge, branschstruktur och historisk ekonomisk utveckling.

Inkomsten ökade med 17 900 kronor sedan 2023. Kommuner som lyckas kombinera hög sysselsättning med bra inkomstnivåer skapar de bästa förutsättningarna för en långsiktig och hållbar ekonomisk utveckling. Inkomstutvecklingen i Kungälv är ett resultat av den lokala arbetsmarknadens dynamik och kommunens förmåga att locka företag.