Trygghet i Eskilstuna
I Eskilstuna anmäldes 149,9 brott per 1 000 invånare år 2025. Riksgenomsnittet är 98,6 brott per 1 000 invånare.
Historik: Anmälda brott per 1 000 invånare
Eskilstuna jämfört med rikssnittet
Grannkommuner i Södermanlands
| Kommun | Värde |
|---|---|
| Trosa | 79.5923156 |
| Gnesta | 91.66264629999999 |
| Strängnäs | 93.6213468 |
| Oxelösund | 111.1990997 |
| Vingåker | 112.9995406 |
| Flen | 129.0343763 |
| Nyköping | 136.3519467 |
| Katrineholm | 144.7650356 |
| Eskilstuna | 149.8654155 |
Trygghet och brottslighet i Eskilstuna
Trygghet är ett centralt begrepp för livskvalitet och ett av de viktigaste kriterierna för att välja var man vill bosätta sig. I Eskilstuna uppgick antalet anmälda brott till 149,9 per 1 000 invånare år 2025. Riksgenomsnittet uppgick till 98,6 brott per 1 000 invånare, vilket innebär att Eskilstuna ligger över det nationella genomsnittet.
Brottsförebyggande arbete i svenska kommuner bedrivs i samverkan mellan polis, socialtjänst och lokala aktörer. Kommuner som investerar i förebyggande insatser -- som fritidsverksamhet för unga, belysning på otrygga platser och stadsplanering som motverkar segregation -- ser ofta positiva effekter på trygghetsupplevelsen. Trygghet är en grundläggande förutsättning för att invånare ska trivas och att kommunen ska kunna attrahera nya invånare och företag.
Kommuner som lyckas kombinera låg brottslighet med ett rikt kultur- och fritidsliv skapar de bästa förutsättningarna för ett tryggt och attraktivt samhälle. Brottsutvecklingen i en kommun påverkas av en rad faktorer, däribland demografiska förändringar, ekonomiska konjunkturer och polisens lokala prioriteringar. En positiv trend i brottsstatistiken bidrar till att stärka kommunens attraktionskraft.
Brottsligheten minskade med 0,6 brott per 1 000 invånare sedan 2024. En positiv trend i brottsutvecklingen är ett tecken på att kommunens insatser ger effekt och att invånarna kan känna sig alltmer trygga. För den som funderar på att flytta till Eskilstuna ger brottsstatistiken en viktig pusselbit i bedömningen av livsmiljön. Kombinerat med andra faktorer -- som skolresultat, arbetsmarknadsläge och tillgång till natur -- ger trygghetsstatistiken en nyanserad bild.