Trygghet i Årjäng
I Årjäng anmäldes 63,6 brott per 1 000 invånare år 2024. Riksgenomsnittet är 99,4 brott per 1 000 invånare.
Historik: Anmälda brott per 1 000 invånare
Årjäng jämfört med rikssnittet
Grannkommuner i Värmlands
| Kommun | Värde |
|---|---|
| Kil | 41.1242848 |
| Hammarö | 42.6082862 |
| Forshaga | 46.527777699999994 |
| Årjäng | 63.613231500000005 |
| Grums | 65.7485561 |
| Sunne | 71.1290805 |
| Arvika | 71.7892511 |
| Hagfors | 74.9693466 |
| Munkfors | 76.137931 |
| Storfors | 84.47729670000001 |
| Torsby | 93.6313046 |
| Säffle | 95.3755285 |
Se fler kommuner
Trygghet och brottslighet i Årjäng
Årjäng är en relativt trygg kommun med 63,6 anmälda brott per 1 000 invånare år 2024, under riksgenomsnittet. En låg brottsnivå är ett viktigt kriterium för familjer som söker en trygg bostadsort. Det är viktigt att notera att anmälningsbenägenheten varierar och att statistiken speglar anmälda, inte faktiskt begångna, brott. Kommunen har 9 734 invånare, vilket ger en kontext för brottsnivån.
Jämfört med riksgenomsnittet på 99,4 brott per 1 000 invånare befinner sig Årjäng under snittnivån. Lokala faktorer som befolkningstäthet, ungdomsarbetslöshet och socioekonomisk segregation påverkar brottsnivåerna i en kommun. Statistiken över anmälda brott ger en bild av situationen men måste alltid tolkas i sitt sammanhang.
Kommuner som lyckas kombinera låg brottslighet med ett rikt kultur- och fritidsliv skapar de bästa förutsättningarna för ett tryggt och attraktivt samhälle. Brottsutvecklingen i en kommun påverkas av en rad faktorer, däribland demografiska förändringar, ekonomiska konjunkturer och polisens lokala prioriteringar. En positiv trend i brottsstatistiken bidrar till att stärka kommunens attraktionskraft.
Brottsligheten minskade med 11,4 brott per 1 000 invånare sedan 2023. En positiv trend i brottsutvecklingen är ett tecken på att kommunens insatser ger effekt och att invånarna kan känna sig alltmer trygga. För den som funderar på att flytta till Årjäng ger brottsstatistiken en viktig pusselbit i bedömningen av livsmiljön. Kombinerat med andra faktorer -- som skolresultat, arbetsmarknadslage och tillgång till natur -- ger trygghetsstatistiken en nyanserad bild.